Avslutningspanel: Vad är teologi?

Deltagare: Gösta Hallonsten, Jan-Olav Henriksen, Kirsten Busch Nielsen

Moderator: Mikael Lindfeldt
 
Vad är teologi?
 
Gösta Hallonsten
Svaret ges genom att man faktiskt gör teologi. Här finns en kris. Systematiska teologer diskuterar mycket metod. Men teologi är tal om Gud: kristologi, eskatologi etc...
Den kristna teologins centrala teman.
Vända sig till de klassiska källorna.
Självbiografisk noter: 1970talet deskriptiv teologi, en begränsning, flykten till historien
Konverterade till katolska kyrkan
 
Förändring i vetenskapsteoretiskt klimat positivt
 
Ur katolsk synpunkt se på denna konferens: diskursen präglad av den nordiska folkkyrkorna, en postluthersk diskurs
 
Postitivt: betoning av kontext, hermeneutik,
 
Två kommentarer: äldre teologi inte omedveten om språkets begränsning för de teologiska utsagorna. Sanning endast tillgänglig genom uppenbarelse och den kyrkliga gemenskap.
I katolsk teologi är inte kyrkan ett tema bland andra, utan i fundamentalteologin.
Uppenbarelse, religion och kyrka. Tre grundbegrepp i denna.
 
Observation: denna konferensens diskurs är individualistisk, men det är fortfarande den enskilde teologen som står i centrum, men distansen till kyrkan är påfallande. Trots öppning för att bedriva en trosbaserad teologi så finns en distans till det kyrkliga.
 
Att vara kritisk, medveten om sin kontext, ens beroende. Det är svårt att undvika ett bejakande av traditionen ur en katolsk kontext som en utgångspunkt. Att ställa sig innanför traditionen baseras på en grundläggande lojalitet mot kyrkan.
 
Låt sanningsanspråken brytas mot varandra i det offentliga rummet.
 
Jan Olav Henriksen
 
Det klimat vi har nu är ett samtal bland vänner som erkänner skillnader men som är lyssnande.
 
Det sker en gemensamt diskurs i Norden som gör att det inte är individualiserad (cf. Hallonsten)
 
Vad är teologi? En metafråga. Till själva teologins praxis.
 
Vi måste hålla traditionen levande. Kunskap om kristendomens källor -  ett kollektivt minne.
 
Om vi inte håller traditionen levande så försvinner vissa frågor, de faller i glömska. Vi kan hålla fast vid att Gud är ett problem, vi kan inte ta honom för en självklarhet. Hur kan vi tala om Gud idag.
 
Det finns en mångfald av sätt att närma sig frågan om vad teologi är. Vilket beror på att det finns många sätt att närma sig talet om Gud. Gudsbegreppets egen karaktär.
 
Postkonfessionella. Vi är inte bundna av konfessionella gränser, men vi har att hålla vårt minne om vårt konfessionella förflutna vid liv.
 
Utmaningar:
 
Kristendomen hegemonisk men närvaron av den andre gör det nödvändigt med en reflektion över detta. Detta kommer förändra vad teologi är.
 
Ge präster och andra en frimodighet som den hermeneutiska forksningen har visat på
 
Skall vi fortsätta att tillåta en teologi som framställer Gud som drivkraften bakom Jesu lidande och död?
 
Kirsten Busch Nielsen
 
De unga forskarna mer intresserade av metafrågan om vad teologi är än de äldre.
 
Det finns inte ett svar på vad teologi är. Det finns en mångfald av svar som är överlappande.
 
Den systematiska teologien är vital, dynamisk och kreativ.
 
De vi icke har hört:
* Externa perspektiv, t.ex. konstnärer, kulturteoretiker
* Teologiens kritiker
* Historiker, bibelvetare, dvs. de andra teologiska disciplinerna
 
  Teologien är under press
1. Förhållandet mellan forskning och utbildning. Vi har inte så många teologistudenter som vi borde ha. Rekrytering.

2. Utbildningspolitiken: medler skall fördelas på ett nytt sätt som skiljer forskning och undervisning åt.

3. Universitet och kyrka. En antiintellaktualistisk tendens i kyrkan.

4. Svårt att fasthålla samspelet mellan de olika teologiska disciplinerna. De historiska och bibelvetenskapliga disciplinerna får inte tyna bort.


 
Diskussion

Kontextens betydelse har hamnat i fokus vilket har möjliggjort en vänskaplig miljö innanför den systematiska teologin

Traditionens betydelse men hur skall den hanteras? Och hur hör detta ihop med normativiteten?
 
Lojalitet? Vad är en teolog. Svar: man står i en sekulär kontext men måste vara lojal mot en kristen tradition.

Minne: Hur skall lojalitetsförhållandet se ut? Apologetisk? Problematisk.

Normativt minne? Man kan inte vara lojal mot alla kristna traditioner, de fungerar mer som en resurs.

Jan-Olav: Normativitet är beroende av källornas substantiella innehåll

Kirsten: Traditionen ett minne av konflikter

Gösta: Traditionen som en resurs

Från auditoriet: Teologi inte synonymt med systematisk teologi! T.ex. sekulariseringen av exegetiken.

Om teologin måste bygga en ny struktur utanför det statliga vad skulle det innebära för den systematiska teologin?

Vem sätter den teologiska dagsordningen?

Vad innebär den kroppliga vändningen när det gäller familjen och kön (genus)?

Hur skall förändringarna som vi är överens om översätta sig i utbildningen av präster?

Teologi i en postkonfessionell och mångreligiös situation

Den andra sessionen efter lunch tar upp det nutida religiösa landskapet.

Deltagare:

Jonas Jörgensen (Köpenhamn)

Hur förändras den systematiska teologin i denna tid?

Komparativ teologi: nytolkning genom bruk av mer än en religiös tradition. Hur kan denna vara konstruktin?

Religionsteologi: Tar utgångspunkt i en tradition och tolkar andra religiösa traditioner. Men kan en historisk religion vara absolut? Historien är mer komplex.

Case study: Danmark: Gemensam grund mellan muslimer och kristna och skillnad en diskussion och reaktioner från den danska kyrkan.

Vad betyder systematisk teologi i denna kontexten?

Både hålla fast vid den trinitariska teologien och samtidigt erkänna Faderns som grund för varat.

[Både partikulär och universell]


Peter Lodberg (Århus)

Teologi är reflektion över tro i det konkreta

Tron som en livsnödvändighet (inbegriper liturgisk och etisk praxis)

Att glömma med gott samvetet en uppgift för teologin

Religionsvetenskapen behöver inte till skillnad från teologien bidra till tron som en livsnödvändighet

Teologien på vetenskapliga villkor och i folkkyrkan

Postkonfessionellt tillstånd: Teologien i det offentliga (politik och samhälle)

Vill man som teologi spela med i det politiska spelet? En politisk teologi: en kritisk reflektion över det politiska

Motsättning mellan kristendom och islam. Bipolärt samhälle

Religionsteologi: en teologisk reflektion över den kristna tron i medvetenhet om religiös pluralism

Elena Namli
Hur gör man ambitiös och intressant teologi som inte är våldsam?

Var är min situation, min teologiska utmaning?

Jag är medborgare i Europa som är tryggt och priviligierat, men som brottas med främlingsfientlighet och islamofobi

Pilatus fråga: Vem är du?

Derrida: dekonstruktion av vanliga begrepp för att bryta ner våldsamhet. Kritik av toleransbegreppet. Istället: Unconditional hospitality

Individualistisk tolkning av identitet

Främlingen som Gud. Ta emot eller vägra släppa in personen

Förmågan att ta emot en främling. Levinas, Emma Cohen. Moralitetens religiösa grund.

Kristologi som möjlighet av en radikal osäkerhet

Diskussion
Den konfessionella identiteten för de olika institutionerna. Är det verkligt ett postkonfessionellt tillstånd? Eller multikonfessionellt? Eller interkonfessionellt?

13.00-14.15 Teologi och praktik

Deltagare: Kari Veiteberg, Roland Spjuth, Olli-Pekka Vainio)

Moderator: Ann-Louise Eriksson

Roland Spjuth (Örebro missionsskola)

Tes: teologi kan inte förstås utan en nära relation till praktiken. Teologin är inte bara teori som sedan kan sättas i praktik.

Augustinus: Staden. Två poler: en social, historisk gemenskap samtidigt ett transcendentalt telos.

Teologi inte som filosofi utan mer som historia, sociologi, antropologi…

Vår tid präglas av en längre period av sekularisering. Många människor ser inte någon meningsfullhet i den religiösa, kristna traditionen.

Tydliggöra skillnader genom att koppla praktik tätare till den systematiskteologiska reflektionen

Teologi handlar om det mänskliga livet: å ena sidan kan man fokusera på det kyrkliga livet som objekt för reflektion, å andra sidan kan man fokusera på Guds universella frälsningsverk.

Båda dessa extremer är ointressanta. Den kristna tron handlar inte om en separat sfär utan står i relation till det mänskliga livet mer allmänhet. Nattvard och måltider i allmänhet.

Det skapas en annorlunda stad i staden.

Folkkyrkoteologi som inte tar Augustinus konfliktperspektiv på allvar är förödande. Om det inte bryter mellan olika stadskulturer så finns det inte möjlighet till förståelse. Den fredsmöjlighet som skapas genom att konflikten tas på allvar kan vara ett argument för teologins fortsatta existens på universitetet.

Min kommentar: Därmed blir den normativa uppgiften avgörande för den systematiska teologins identitet. Samtidigt som den måste tillhandahålla ett alternativ till det sekulära samhällets dominerande position.

 

Olli-Pekka Vainio

Marxism: integration av teori och praktik länkad till befrielse

Fallibalism: begränsning eller sjukdom

Religion: förkroppsligad tro

Holistiskt perspektiv

Dygder i läsande

 

Kari Veiteberg

Hur skall vi arbeta för rättvisa och fred?

Liturgiska uttryck

Anna-Karin Hammar argumenterade i sin avhandling (Uppsala) för att traditionen måste omvärderas för att vara trovärdig teologi

En ny trovärdig dopsliturgi?

Den liturgiske effekten av systematisk teologisk reflektion

Feminist-, barn- och miljöteologi

Uppdelning mellan teoretisk och praktisk teologi problematisk

Liturgisk teologi ett försök att överbrygga denna uppdelning

Det finns ingen oskyldig teologi vilket har inverkning på liturgin

Liturgi ett språk som skall öppna tolkningsdjup istället för att låsa

Diskrepans mellan vad vi lär ut och vad som sägs i det kyrkliga rummet t.ex. när det gäller synd

 

Diskussion

Jayne Svennungsson. Fråga till Roland: Finns det verkligen en City of the World, den sekulära staden? Finns det inte innanför den också många olika inriktningar? Den är inte en enhet. Behöver du inte differentiera?

Svar: Ja. Men det är viktigt att inte ha en alltför harmoniserad bild av kristendomens relation till samhället

Fråga till Kari: Behöver vi inte gå vidare från lex orandi, lex credendi? Skillnad mellan tillbedjan och ceremoni. Vad är inte tråkig liturgi?

Svar: Lyssna på grupper som barn och offer för övergrepp…

Fråga, kommentar: Befrielseteologi och frågan vad är teologi.

Fråga: Hur skall vi överbrygga mellan systematisk teologi och den kyrkliga vardagliga liturgin. Vi har misslyckats.

Svar: Vi måste lösa detta problem. Vi alla måste kommunicera våra kunskaper.

Jan-Olav Henriksson: Detta gap mellan systematisk teologi och liturgisk praktik kan överbryggas genom förkroppsligad teologi och liturgi. Vi måste komma ifrån ett passivt förhållningssätt i kyrkorummet.

 

Tredje dagen

Första sessionen

Interreligiös dialog i Göteborg

Deltagare: Marika Palmdahl, Anna Johansson, Mothana Salman


Moderator: Oddbjørn Leirvik

Marika Palmdahl

Sverige är ett mångreligiöst samhälle men förhållande mellan desa är inte jämlika.

Social sammanhållning

Göteborg: flera olika intiativ växte fram mellan kristna och muslimer

2007 Interreligiöst råd i Göteborg. Samverkan för ett bättre samhälle, inte så mycket teologisk diskussion

Aktiviteter
Fotbollsevenemang
Abrahamstält
Bönemarsch för fred

Problem
Inte alla medlemmar förstår sina ledares interreligiösa aktiviteter. Problem med förankring.

Att vara kyrka i en stad för många
Ny tid kräver en ny metod!

Mothana Salman (shiamuslimsk imam)
Det finns en hel del muslimer i Göteborg.
Bygga broar mellan olika religioner.
Interreligiösa rådet
I första hand försöker vi att lösa problem för muslimer
Viktig fråga: svårighet att få bygga moské. Vi får dåliga lokaler.
Relationer mellan islam och andra religioner bygger på gemensamt innehåll i dessa olika religioner.

Anna Johansson (representerar socialdemokraterna i kommunstyrelsen)
Kommunen skall inte ägna sig åt religion, men invånarna är religiösa.
Behovet av interreligiös dialog blev tydligt efter den så kallade diskoteksbranden.

Det finns en risk att religioner får inflytande över samhällets utformning genom den interreligiösa dialogen. Samhället är och skall vara sekulariserat.

Reflektion efter den andra dagen

Den här dagen har innehållit många trådar som går att spinna vidare på men jag skulle vilja så här i en slutreflektion ändå ta fasta på Karin Johannessons tankeväckande påstående att teologins väsen bör vara utgångspunkten och att dess eventuella konformitet med gällande vetenskapsideal vara av sekundär natur. Först kommer alltså självförståelse och sedan institutionstillhörighet.

Detta problematiseras av att universitetet som institution konstituerades bl.a. av just den systematiska teologin och den medeltida kristendomens behov. Om den akademiska teologin i första hand skulle etablera sig utanför det statliga systemet för högre utbildning och därmed universiteten, så skulle både universiteten och teologins självförståelse förändras. Så frågan är om en teologisk självförståelse som skulle tvinga fram en akademisk exodus inte samtidigt skulle etablera nya universitet och därmed en alternativ struktur för studiet av religion.

Detta är en fråga som också är relevant för humaniora i stort och därmed för religionsvetenskapen som till delar är humanistisk och till delar samhällsvetenskaplig i sin inriktning. Den politiska viljans intensiva fokus på ekonomisk nytta marginaliserar i allt högre utsträckning ett traditionellt fokus på bildning och ett (relativt) fritt kunskapssökande. Om detta drivs till sin spets så är det inte osannolikt, om inte moderniteten har ändrat den mänskliga naturen, att en bildningsorienterad humanistisk vetenskap etablerar sig utanför det statliga systemet för högre utbildning.

Frågan är alltså hur långt de humanistiska vetenskaperna kan sträcka sig i en ekonomistisk riktning utan att just förlora sin självidentitet.

Man kan dessutom fråga sig huruvida en bildningsorienterad religionsvetenskap t.ex. i studiet av forntida religioner inte är beroende av just teologins odling av ett innfrånperspektiv vilket bär med sig en antropologi som inte begränsar sig till en materialistisk, utilitaristisk horisont. Om interaktionen med teologin förloras så finns det en risk att religionsvetenskapen inte har något motstånd gentemot en instrumentalisering i enlighet med den rådande politiska viljan. Autonomi står därmed i en nära relation till självförståelse.

Med dessa lite lösa funderingar på tåget hem avslutar jag bloggandet denna dag.

Eftermiddagssession: Teologi och kultur

Den första sessionen på eftermiddagen bär namnet "Teologi och kultur"

Deltagare: Niels Henrik Gregersen (professor systematisk teologi Köpenhamns universitet), Ola Sigurdson (professor systematisk teologi Göteborgs universitet), Arnfri∂ur Gu∂mundsdòttir (professor systematisk teologi  Rekyavik
Moderator: Carl Reinhold Bråkenhielm

----------

Niels Henrik Gregersen
Teologi och kultur mellan inkarnation och exkarnation

Allt teologi är kontextuell.

Nordisk standardmodell: teologin medierar mellan en levande kristendom och den nutida kulturen.

Reaktioner: Radical Orthodoxy. Hauerwas, Rasmusson: The Church as polis.

Charles Taylor:  Tre former av sekularitet
Exkarnation: en rörelse bort från en inkarnerad religiositet

Relationen mellan inkarnation och exkarnation

Teologi som utbildning i Norden: Teologisk forskning förutsätter en teologisk utbildning, en diffrentierad arbetsmarknad.

Teologin måste arbeta ickekonfessionellt om den skall ha relevans för kyrkan.

Systematisk teologi som deskriptiv-normativ kulturvetenskap
Samtidsteologi: både deskriptiv och konstruktiv (ger förslag på hur man kan konstruera kristendomen som en tolkning av livet)

Teologi i analogi med regionala studier tillsammans med religionsvetenskap och kultur teori.

Samtidigt med avseende på normativitet analog med filosofi, pedagogik, sociologi och politisk vetenskap.

Ola Sigurdson

Vad är teologi? Inte bara en reflektion över teori utan också en praktik. En dynamik mellan teori och praktik. Teologi kommer fram genom olika kulturella uttryck som arkitektur och film.
Genom moderniteten har de teoretiska och praktiska elementen skilts åt.

Kulturbegreppet

Att kultivera, ett verb, som blir till ett substantiv, kultur.
Odling, att bli kultiverad, bildning, odling av vissa mänskliga potentialer.

Kultur: kulturella uttryck och artefakter.

Ett annat kulturbegrepp: ett meningssystem. En kulturteologi som bygger på detta kulturbegrepp är fundamentalt.

 En teologi som undersöker olika kulturella artefakter.

T.ex. en undersökning av litteratur och teologi. En nutida vändning mot populärkultur.
Vissa risker finns med att se kulturella uttryck som illustrationer av en viss typ av teologi.
En egentlig kulturteologi placerar in artefakterna i deras sammanhang.

Theology of culture behöver diskutera enskilda kulturella uttryck men vill ha ett mer övergripande perspektiv.

Tolka människan som kulturvarelse t.ex. hennes relation till naturen vilket implicerar teologiska ställningstaganden.
Kulturteologin måste vara kritisk och inte bara deskriptiv.

Det kulturella systemet: vissa föreställningar har en hegemonisk ställning. Detta nödvändiggör en ideologikritik. Denna kan en kulturteologi ta sig an och inte bara vara deskriptiv.

3. Framtida forskning?

Arnfri∂ur Gu∂mundsdòttir

Vad har film med teologi att göra? Intresset för deras relation ökar.

Filmiska gestaltningar av personen Jesus och nutida kristologi.

T.ex. Mel Gibson The Passion of Christ

Jesusfilmer: försök till trovärdigiga gestaltningar av Jesus
Teologen har som uppgift att analysera dessa

Tanken på Guds inkarnation i Jesus har varit svår att uppehålla, dvs. Jesus fulla mänsklighet.

Skildringar av Jesu lidande i filmer. Från tidig nedtoning till betoning i Gibsons film.

Jesu sexualitet har också blivit ett tema.

Den historiska kontexten är viktig men Jesus gestaltas inte utseendemässigt som jude. Hans etnicitet etableras utifrån nutida behov.
Jesu manlighet har betonats, något som inte med nödvändighte följer av inkarnationstanken.

Mel Gibsons film: More pain more gain
Är mer som en superhjälte. Vad säger detta om dess autencitet? Har pendeln svängt för långt åt andra hållet?

The glorification of suffering

Avslutning: Film som tolkningar av Jesus ger viktiga nutida perspektiv.

Diskussion
Möjligheterna av normativiet i en teologisk kulturvetenskap? Måste den uppges i en kulturteologi?

Niels Henrik Gregersen: Två slags normativitet. Normativitet kan inte bara gälla kyrkan utan måste också ha betydelse för samhället i stort

Ola: En kulturteologi kan inte undvika normativitet.

Arnfri∂ur: Vad menar du med kyrka? Om icketroende gör filmer om Jesus vad säger det om normativitet.

Fråga: Samtidsteologi: kritisk och konstruktiv i för hållande till nutida kulturella uttryck. Men vilken roll har den teologiska traditionen? Har inte traditionen en normativ roll.

Niels Henrik: Representativitet. Olika källor har olika grader av detta. När man arbetar synkront med källor, då har inte traditionen någon särskild auktoritet.

Frågor

* Diskussionen av Mel Gibsons film. Gender perspective. Marias roll.

* Kulturteologi i analogi med andra religioner. Hur bryter man med den hegemonin som den kristna teologin har på universiteten.

* Kultur som odling beroende av en brist som fungerar som en drivkraft för den kulturella verksamheten. Bristen leder till kreativitet.

Svar

Arnfri∂ur: Mel Gibsons beskrivning är beroende av hans katolska kontext

Ola: Inte all kreativitet kommer från brist utan också fullhet kan vara en källa till kreativitet.

Staten skulle kunna erbjuda möjligheten för t.ex. muslimsk teologisk utbildning men kan inte skapa den själv.

Niels Henrik: Intresse från samhället och man skall kunna bedriva självkritik är förutsättningar för en utvidgning av den akademiska teologin i t.ex. muslimsk riktning.

Tillbakablick

Det var självklart svårt att föra några anteckningar när jag satt i panelen. Några tankar dock: vi som satt på podiet var tre, statsvetare, filosof respektive religionshistoriker. Diskussionen kom självklart att röra sig om relationen mellan dessa vetenskapliga discipliner och teologin. Också jämförelsen mellan de olika nordiska länderna var ett intressant inslag.

Oväntat

Ola har bett mig att sitta i den andra panelen då en deltagare uteblivit. Så jag kan inte dirketkommentera från den som skall ha handla om

Teologi sett från andra akademiska discipliner


Om inte deltagaren dykar upp....

Konferensens andra dag börjar

Efter morgonkaffet så samlar vi oss i Örgryte församlingshem för den första sessionen andra dagen. Temat är "Teologi som vetenskap – vetenskap som teologi".

Deltagare är: Karin Johannesson, Tage Kurtén, Arne Rasmusson

Moderator: Jayne Svenungsson

Deltagarna presenteras kort av moderatorn.

Tage Kurten. Professor vid Åbo Akademi.

Karin Johannesson. Uppsala universitet lektor i religionsfilosofi.

Arne Rasmusson. Docent Umeå universitet

15 minuter per deltagare.

 

Tage Kurten inleder:

Teologi som vetenskap är temat.

Han börjar med att hänvisa till sitt paper som har skickats ut innan konferensen.

Spänningen mellan det liv som religiösa människor lever och olika bilder av detta. Och hur detta kommer fram i teologin.

Han gör sedan en kort resumé av sitt paper.

Teologi som vetenskap: Avstånd mellan vetenskap och religion. Man undviker att vara normativ till det religiösa. Den vetenskapliga uppgiften är att skildra religionens särart. Teologi som vetenskap beskriver i första hand och förklarar, med andra ord inte föreskriver. Man behandlar hur existentiella frågor har behandlats inom kristendomen på ett ickenormativt sätt.

Förändring av mentaliteten från 1970talet till 2010talet. 1970talet var positivt inställd till vetenskapens möjligheter. Detta kontrasterar mot den nutida senmoderniteten vilket innebär en statusförlust för den vetenskapliga rationaliteten.

Förståelsen av det religiösa språket. Teologin måste ta ställning till denna religionsfilosofiska problemställning: Hur skall vi förstå det religiösa språkets mening?

Min kommentar:

Intressant att hans position skiljer sig så tydligt från den som presenterades i gårdagens keynoteföreläsning, där det normativa uppdraget för teologin betonades.

Karin Johanneson

För ofta får frågan om teologins roll vid akademin spela huvudrollen.

En alternativ utgångspunkt.

Först reda ut vad teologi är och sedan fråga oss om den kan spela en roll inom den vetenskapliga sfären.

Jag är inte rädd för ickeakademisk teologi.

Slutsatsen att teologin inte kan vara vetenskap är inte förödande. Utan en teologi som har underordnats ett vetenskapsideal som avskärmar det från det religiösa livet är mer fatalt.

Teologen skall framställa olika utformningar av religiösa traditioner. Att bara beskriva är inte teologi.

Denna typ av teologi kan bedrivas som en vetenskaplig verksamhet. Intersubjektivt prövbar. Andra kan förstå och ta ställning. Inte nödvändigtvis samma slutsatser.

Fakta och värde kan inte separeras från varandra.

Teologiskt vardagsarbete illustrerar detta. Att återge andra teologers ställningstagande är format av ett värderande syfte som behöver göras manifest.

Värderingar som forskningen baserar sig bör kunna granskas och således bör dessa formuleras.

Proklamatorisk teologi i jag-form: en tydlighet om utgångspunkten.

Det teologiska arbetets relevans är beroende av denna tydlighet. Relevans viktigare än vetenskaplighet.

 

Min kommentar:

Teologins konstruktiva roll betonas återigen

 

Arne Rasmusson

Vetenskaplighet: den ideologiska föreställningen att de olika vetenskaperna utgör en enhet. Vetenskap med stort V. Framstegsmyten. Modernitetens självförståelse.

En grundberättelse om vetenskaplighetens frälsande roll.

Religionens privatisering. Teologin censureras utifrån ideologin om vetenskaplighet.

Begreppet vetenskap är ideologiskt och hör ihop med det statliga akademiska systemet.

Teologins reträtt lämnar ett tomrum som fylls av sekulära ideologier. T.ex. nationalekonomer.

En 'ny upplysning' förespråkas av Lakoffs version av kognitionsvetenskapen. Medvetandet är materiellt. Har också en teori om en autentisk progressiv kristendom.

Pinker å andra sidan: sociologisk tanketradition. Människan som rationell aktör. Tragiskt och utopiskt förhållningssätt motsvarar konservativ och progressiv. Han förespråkar en tragisk vision som överensstämmer med den evolutionära psykologin.

Dessa två forskare har skapat större förklaringsmodeller i det närmaste världsåskådningar som står i kontrast till deras vetenskapliga specialisering.

Kristen teologi har potential till en annan och kritisk position som inte är lika tydligt knuten till nationen.

 

Diskussion:

Jan Olov Henriksson

Fråga till Kurten:

De två paradigmen (teologi som vetenskap och teologi som utgår internt) utesluter inte varandra.

Till Karin: vetenskaplighet och relevans skall inte ställas mot varandra så starkt.

 

Svar från Kurten: Ett kontinuum med två poler mer än binär motsättning.

Svar från Karin: Vad är relevans? Existentiell relevans på individnivå mot vetenskaplig intersubjektiviet.

 

Fråga från Ola Sigurdsson: Vad är vetenskap? Idealistisk vetenskapssyn. Vilken vetenskap eller sociala praktiker innanför universitetet skall teologin leva upp till.

Tage: De akademiska institutionerna. Ansluter sig till Kuhn

Karin: Vetenskap som den faktiskt bedrivs viktig.

----------

Från auditoriet: (allt kommer inte med)

Vetenskap som ideologi. Kan det ses som något positivt. En bekännelse till kritisk rationalitet? Kommentar till Arne.

Begreppet relevans är belastat. Kommentar till Karin.

Normativitet: Skall det gå så långt som att föreskriva vad vi skall känna?

 

Svar:

Arne: Vetenskapsbegreppet bidrar inte med något. Ett ideologiskt begrepp. Men vi kommer inte ifrån det.

Karin: Relevansbegreppet behövs självklart preciseras. Det pragmatiska viktigt.

Tage: På ett sätt idealistisk. Kritisk senmodernitet.

Första keynote-föreläsningen: Vad är teologi?

Anteckningar från föreläsningen:

Jan-Olav Henriksson
Det teologiske menighetsfakultet, Oslo

Hva er teologi?

Jose Casanova hävdade att kreativitet var den drivande kraften i den mänskliga historien.

Jan-Olav: Vad vi uppfattar som utmaningar är den drivande kraften

Relationen mellan teologi och religion.
Teologin skall användas. Relevans utanför den ursprungliga kontexten.
Den primära pragmatiska kontexten är kyrkan, men inte den enda.
Teologin förhåller sig både till kyrkan och samhället.

Gud. Utan theos ingen teologi. Reflexivt arbete över mänskligt tal om Gud.
Teologin måste vara ett speciellt sätt att prata om Gud, dvs. skilja ut sig från andra sätt.

Teologin bör vara kritisk, analytisk, konstruktiv och normativ.

Andra sätt att karakterisera teologin.

Teologi och konfessionalitet.

Invändning: Akademisk teologi skall icke vara konfessionell till skillnad från kyrklig teologi. C-H Grenholm tas som exempel som betonar intersubjektiv prövbarhet.

Henriksson svarar att konfessionaliteten är nödvändighet som en utgångspunkt, men den utesluter inte kritik. Teologen prövar kritiskt den religiösa praxisen. Konfessionalitet utesluter inte prövning av giltigheten av religionen.

[Efter ett samtal på lördagen med Henriksson blir det tydligt att han  inte förespråkar en konfessionell akademisk teologi i en snäv betydelse, utan att teologin tar sin utgångspunkt i en kristen praxis som är konfessionell, men att den systematiska teologin utsätter denna för kritik, prövar den, och gör en värdering av vilka teologiska konstruktioner som är mest hållbara. På detta sättet är den systematiska teologin konstruktiv; den kommer med förslag och har därmed ett normativt uppdrag, vilket skiljer den från religionsvetenskapen. Men dessa två vetenskapstraditioner arbetar till del med samma redskap, men samtidigt har den kristna teologin speciella redskap som religionsvetenskapen inte använder sig av.

Det är därmed nödvändigt att klargöra vad man menar med konfessionalitet för att det inte skall uppstå missförstånd]

Teologins normativa karaktär betonas ytterligare i en diskussion av ett citat av Tage Kurtén.

Teologin är inte en form av deskriptiv religionsvetenskap. Dessa är två olika sätt att förhålla sig till den religiösa praxisen.

Teologi som kulturvetenskap. Dess objekt, Gud, är inte naturvetenskapligt tillgänglig.

Semantik och pragmatik. Niels Henrik Gregersen: deskriptiv och normativ kulturvetenskap.

Brukskontexten. Teologin måste ta ställning eftersom den skall användas.

Utmaningar

* Teologin må öppna sig mer för den estetiska upplevelsen och kreativiteten.

* Förnyat arbete med kristendomens källor

* Kognitiv vetenskap och religion

Slutsats
Den engagerade teologen

Utforskande och kreativ teologi

-------------

Frågestund (Alla frågor som ställdes är inte med)

Fråga av Tage Kurten: Var kommer praxisdimensionen i din text in eftersom vi är teoretiker?

Svar: Det breda svaret. För det första. Till trots för att det är en teoretisk formulering så ges uppmärksamhet till praxisen. De teologiska teoretiska resonemangen må också levas. Relationen mellan trospraxis och teologisk intellektuell verksamhet.

Fråga: Förhållande mellan kristendomens källor och kultur som objekt för teologin.

Svar: Man må ta den tidiga kristendomens källor på allvar, vilket inte utesluter andra mer alternativa källor.

Fråga: Christina Grenholm: Teologin som en kulturvetenskap och religionsexotisering, utveckla detta.

Svar: Media framställer religion som något konstigt och icke normalt, exotiskt. Detta leder till att man tror att man kan hålla religion på avstånd och inte behöver en förståelse av religionen.

Fråga: Den teologiska reflektion föregår innanför institutioner (religiösa samfund). Vad har det för betydelse av förståelsen av teologin som vetenskap?

Svar: Präst(professions)utbildningen skall inte vara konstituerande för den teologiska konfessionaliteten.

Fråga: Vad menar du med kulturvetenskap?

Svar: Kultur: mänsklig kommuniation, mening, symboler.

Egna funderingar
Som svensk religionsvetare blev jag förvånad över det självklara bejakandet av teologins konfessionella och normativa roll, vilket tror jag gör det nödvändigt med att redogöra närmare i t.ex. den svenska debatten vad man menar mer precist med  konfessionalitet och om det kan finns olika typer av den. Detta har blivit viktigt på sistone inte minst genom högskoleverkets senaste granskning av teologi och religionsvetenskap.

Jag har också hört upprepade gånger i Sverige att religionsvetenskap och teologi egentligen är beteckningar på samma sak. I keynoteföreläsningen gjordes dock en klar skillnad mellan religionsvetenskap och teologi, utan att religionsvetenskapens väsen redogjordes för. Teologin lyftes fram som framväxande ur en troskontext vilket inte utesluter en kritisk granskning, men den teologiska kritiken ämnar att etablera en god teologi med konkreta följder för den kristna praxisen. Samtidigt lyftes teologin in i det humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhanget genom betoningen av teologin som en kulturvetenskap.

En fråga som inte ställdes var om teologin breddas till att inkludera muslimsk, judisk, hinduisk och buddhistisk teologi, vad  händer då med dess akademiska identitet. För att inte tala om olika typer av nyreligiös teologi beredes plats. För följer denna teologiska pluralitet inte med nödvändighet om det är den religiösa praxisen som är utgångspunkten för den akademiska teologin. En religiös pluralitet i Sverige borde då öppna för en akademisk teologisk mångfald.

Biskop Carl-Axel Aurelius

Det tredje välkomsttalet hålls av Svenska kyrkans biskop i Göteborg: Carl Axel Aurelius.

Frågan om den kyrkliga teologins förhållande till den akademiska teologin tas upp.

Den kritiska distansens nödvändighet. Akademisk teologi och rituell teologi.

Lycka till att diskutera vad teologi är. Kanske omstörtande eller välsignelsebringande avslutar biskopen.

Reresentant för Göteborgs Universitet hälsar deltagarna välkomna

Göteborgs universitets historia och karaktär presenteras och hur konferensen passar innanför denna.

Välkomsttal av Ola Sigurdsson

Professor Ola Sigurdsson vid Göteborgs Universitet inleder konferensen genom ett välkomsttal.

Från anmärkningar om att organisera en konferens övergår han till att beskriva LIR (inst. för litteratur, idehistoria och religion) och den systematiska teologins plats inom denna med en betoning på den tvärvetenskapliga miljön.

Göteborg som en teologiskt och intellektuellt vital miljö framhålls som viktig för systematisk teologi.

Bild från registreringen

- Posted using BlogPress from my iPhone

Registreringen i universitetets huvubyggnad har påbörjats.

Deltagare från de olika nordiska länderna anländer enskilt och i grupp.

Programmet har kommit

Idag damp programmet för konferensen ner i mejlboxen och det ser ut att bli en rätt så intensiv upplevelse med många bidrag. Som religionsvetare har jag inte direkt någon rutin att gå på teologkonferenser så det kommer bli intressant att notera likheter och skillnader mot vad jag är van vid.

Men framför allt skall det bli riktigt roligt att få lov att vara med i en diskussion av teologins väsen, identitet i en nordisk kontext. På institutionen är det en fråga som vi har stött och blött under en tid, inte minst på grund av Högskoleverkets linje, men här kommer två dagar ägnas uteslutande åt denna fråga med teologisk kompetens från hela Norden.

Jag kommer försöka att rapportera mina funderingar och intryck om möjligt i realtid, dvs. när jag sitter och lyssnar, men efterredigering kommer ske. Det hela börjar alltså torsdagen den 7e januari 2010 och före dess är det jul. Så God Jul på er så länge!