Konferensens andra dag börjar

Efter morgonkaffet så samlar vi oss i Örgryte församlingshem för den första sessionen andra dagen. Temat är "Teologi som vetenskap – vetenskap som teologi".

Deltagare är: Karin Johannesson, Tage Kurtén, Arne Rasmusson

Moderator: Jayne Svenungsson

Deltagarna presenteras kort av moderatorn.

Tage Kurten. Professor vid Åbo Akademi.

Karin Johannesson. Uppsala universitet lektor i religionsfilosofi.

Arne Rasmusson. Docent Umeå universitet

15 minuter per deltagare.

 

Tage Kurten inleder:

Teologi som vetenskap är temat.

Han börjar med att hänvisa till sitt paper som har skickats ut innan konferensen.

Spänningen mellan det liv som religiösa människor lever och olika bilder av detta. Och hur detta kommer fram i teologin.

Han gör sedan en kort resumé av sitt paper.

Teologi som vetenskap: Avstånd mellan vetenskap och religion. Man undviker att vara normativ till det religiösa. Den vetenskapliga uppgiften är att skildra religionens särart. Teologi som vetenskap beskriver i första hand och förklarar, med andra ord inte föreskriver. Man behandlar hur existentiella frågor har behandlats inom kristendomen på ett ickenormativt sätt.

Förändring av mentaliteten från 1970talet till 2010talet. 1970talet var positivt inställd till vetenskapens möjligheter. Detta kontrasterar mot den nutida senmoderniteten vilket innebär en statusförlust för den vetenskapliga rationaliteten.

Förståelsen av det religiösa språket. Teologin måste ta ställning till denna religionsfilosofiska problemställning: Hur skall vi förstå det religiösa språkets mening?

Min kommentar:

Intressant att hans position skiljer sig så tydligt från den som presenterades i gårdagens keynoteföreläsning, där det normativa uppdraget för teologin betonades.

Karin Johanneson

För ofta får frågan om teologins roll vid akademin spela huvudrollen.

En alternativ utgångspunkt.

Först reda ut vad teologi är och sedan fråga oss om den kan spela en roll inom den vetenskapliga sfären.

Jag är inte rädd för ickeakademisk teologi.

Slutsatsen att teologin inte kan vara vetenskap är inte förödande. Utan en teologi som har underordnats ett vetenskapsideal som avskärmar det från det religiösa livet är mer fatalt.

Teologen skall framställa olika utformningar av religiösa traditioner. Att bara beskriva är inte teologi.

Denna typ av teologi kan bedrivas som en vetenskaplig verksamhet. Intersubjektivt prövbar. Andra kan förstå och ta ställning. Inte nödvändigtvis samma slutsatser.

Fakta och värde kan inte separeras från varandra.

Teologiskt vardagsarbete illustrerar detta. Att återge andra teologers ställningstagande är format av ett värderande syfte som behöver göras manifest.

Värderingar som forskningen baserar sig bör kunna granskas och således bör dessa formuleras.

Proklamatorisk teologi i jag-form: en tydlighet om utgångspunkten.

Det teologiska arbetets relevans är beroende av denna tydlighet. Relevans viktigare än vetenskaplighet.

 

Min kommentar:

Teologins konstruktiva roll betonas återigen

 

Arne Rasmusson

Vetenskaplighet: den ideologiska föreställningen att de olika vetenskaperna utgör en enhet. Vetenskap med stort V. Framstegsmyten. Modernitetens självförståelse.

En grundberättelse om vetenskaplighetens frälsande roll.

Religionens privatisering. Teologin censureras utifrån ideologin om vetenskaplighet.

Begreppet vetenskap är ideologiskt och hör ihop med det statliga akademiska systemet.

Teologins reträtt lämnar ett tomrum som fylls av sekulära ideologier. T.ex. nationalekonomer.

En 'ny upplysning' förespråkas av Lakoffs version av kognitionsvetenskapen. Medvetandet är materiellt. Har också en teori om en autentisk progressiv kristendom.

Pinker å andra sidan: sociologisk tanketradition. Människan som rationell aktör. Tragiskt och utopiskt förhållningssätt motsvarar konservativ och progressiv. Han förespråkar en tragisk vision som överensstämmer med den evolutionära psykologin.

Dessa två forskare har skapat större förklaringsmodeller i det närmaste världsåskådningar som står i kontrast till deras vetenskapliga specialisering.

Kristen teologi har potential till en annan och kritisk position som inte är lika tydligt knuten till nationen.

 

Diskussion:

Jan Olov Henriksson

Fråga till Kurten:

De två paradigmen (teologi som vetenskap och teologi som utgår internt) utesluter inte varandra.

Till Karin: vetenskaplighet och relevans skall inte ställas mot varandra så starkt.

 

Svar från Kurten: Ett kontinuum med två poler mer än binär motsättning.

Svar från Karin: Vad är relevans? Existentiell relevans på individnivå mot vetenskaplig intersubjektiviet.

 

Fråga från Ola Sigurdsson: Vad är vetenskap? Idealistisk vetenskapssyn. Vilken vetenskap eller sociala praktiker innanför universitetet skall teologin leva upp till.

Tage: De akademiska institutionerna. Ansluter sig till Kuhn

Karin: Vetenskap som den faktiskt bedrivs viktig.

----------

Från auditoriet: (allt kommer inte med)

Vetenskap som ideologi. Kan det ses som något positivt. En bekännelse till kritisk rationalitet? Kommentar till Arne.

Begreppet relevans är belastat. Kommentar till Karin.

Normativitet: Skall det gå så långt som att föreskriva vad vi skall känna?

 

Svar:

Arne: Vetenskapsbegreppet bidrar inte med något. Ett ideologiskt begrepp. Men vi kommer inte ifrån det.

Karin: Relevansbegreppet behövs självklart preciseras. Det pragmatiska viktigt.

Tage: På ett sätt idealistisk. Kritisk senmodernitet.