Första keynote-föreläsningen: Vad är teologi?

Anteckningar från föreläsningen:

Jan-Olav Henriksson
Det teologiske menighetsfakultet, Oslo

Hva er teologi?

Jose Casanova hävdade att kreativitet var den drivande kraften i den mänskliga historien.

Jan-Olav: Vad vi uppfattar som utmaningar är den drivande kraften

Relationen mellan teologi och religion.
Teologin skall användas. Relevans utanför den ursprungliga kontexten.
Den primära pragmatiska kontexten är kyrkan, men inte den enda.
Teologin förhåller sig både till kyrkan och samhället.

Gud. Utan theos ingen teologi. Reflexivt arbete över mänskligt tal om Gud.
Teologin måste vara ett speciellt sätt att prata om Gud, dvs. skilja ut sig från andra sätt.

Teologin bör vara kritisk, analytisk, konstruktiv och normativ.

Andra sätt att karakterisera teologin.

Teologi och konfessionalitet.

Invändning: Akademisk teologi skall icke vara konfessionell till skillnad från kyrklig teologi. C-H Grenholm tas som exempel som betonar intersubjektiv prövbarhet.

Henriksson svarar att konfessionaliteten är nödvändighet som en utgångspunkt, men den utesluter inte kritik. Teologen prövar kritiskt den religiösa praxisen. Konfessionalitet utesluter inte prövning av giltigheten av religionen.

[Efter ett samtal på lördagen med Henriksson blir det tydligt att han  inte förespråkar en konfessionell akademisk teologi i en snäv betydelse, utan att teologin tar sin utgångspunkt i en kristen praxis som är konfessionell, men att den systematiska teologin utsätter denna för kritik, prövar den, och gör en värdering av vilka teologiska konstruktioner som är mest hållbara. På detta sättet är den systematiska teologin konstruktiv; den kommer med förslag och har därmed ett normativt uppdrag, vilket skiljer den från religionsvetenskapen. Men dessa två vetenskapstraditioner arbetar till del med samma redskap, men samtidigt har den kristna teologin speciella redskap som religionsvetenskapen inte använder sig av.

Det är därmed nödvändigt att klargöra vad man menar med konfessionalitet för att det inte skall uppstå missförstånd]

Teologins normativa karaktär betonas ytterligare i en diskussion av ett citat av Tage Kurtén.

Teologin är inte en form av deskriptiv religionsvetenskap. Dessa är två olika sätt att förhålla sig till den religiösa praxisen.

Teologi som kulturvetenskap. Dess objekt, Gud, är inte naturvetenskapligt tillgänglig.

Semantik och pragmatik. Niels Henrik Gregersen: deskriptiv och normativ kulturvetenskap.

Brukskontexten. Teologin måste ta ställning eftersom den skall användas.

Utmaningar

* Teologin må öppna sig mer för den estetiska upplevelsen och kreativiteten.

* Förnyat arbete med kristendomens källor

* Kognitiv vetenskap och religion

Slutsats
Den engagerade teologen

Utforskande och kreativ teologi

-------------

Frågestund (Alla frågor som ställdes är inte med)

Fråga av Tage Kurten: Var kommer praxisdimensionen i din text in eftersom vi är teoretiker?

Svar: Det breda svaret. För det första. Till trots för att det är en teoretisk formulering så ges uppmärksamhet till praxisen. De teologiska teoretiska resonemangen må också levas. Relationen mellan trospraxis och teologisk intellektuell verksamhet.

Fråga: Förhållande mellan kristendomens källor och kultur som objekt för teologin.

Svar: Man må ta den tidiga kristendomens källor på allvar, vilket inte utesluter andra mer alternativa källor.

Fråga: Christina Grenholm: Teologin som en kulturvetenskap och religionsexotisering, utveckla detta.

Svar: Media framställer religion som något konstigt och icke normalt, exotiskt. Detta leder till att man tror att man kan hålla religion på avstånd och inte behöver en förståelse av religionen.

Fråga: Den teologiska reflektion föregår innanför institutioner (religiösa samfund). Vad har det för betydelse av förståelsen av teologin som vetenskap?

Svar: Präst(professions)utbildningen skall inte vara konstituerande för den teologiska konfessionaliteten.

Fråga: Vad menar du med kulturvetenskap?

Svar: Kultur: mänsklig kommuniation, mening, symboler.

Egna funderingar
Som svensk religionsvetare blev jag förvånad över det självklara bejakandet av teologins konfessionella och normativa roll, vilket tror jag gör det nödvändigt med att redogöra närmare i t.ex. den svenska debatten vad man menar mer precist med  konfessionalitet och om det kan finns olika typer av den. Detta har blivit viktigt på sistone inte minst genom högskoleverkets senaste granskning av teologi och religionsvetenskap.

Jag har också hört upprepade gånger i Sverige att religionsvetenskap och teologi egentligen är beteckningar på samma sak. I keynoteföreläsningen gjordes dock en klar skillnad mellan religionsvetenskap och teologi, utan att religionsvetenskapens väsen redogjordes för. Teologin lyftes fram som framväxande ur en troskontext vilket inte utesluter en kritisk granskning, men den teologiska kritiken ämnar att etablera en god teologi med konkreta följder för den kristna praxisen. Samtidigt lyftes teologin in i det humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhanget genom betoningen av teologin som en kulturvetenskap.

En fråga som inte ställdes var om teologin breddas till att inkludera muslimsk, judisk, hinduisk och buddhistisk teologi, vad  händer då med dess akademiska identitet. För att inte tala om olika typer av nyreligiös teologi beredes plats. För följer denna teologiska pluralitet inte med nödvändighet om det är den religiösa praxisen som är utgångspunkten för den akademiska teologin. En religiös pluralitet i Sverige borde då öppna för en akademisk teologisk mångfald.